Hur får man logopedhjälp?

Vi får många frågor om barn i behov av logopedkontakt och den här posten är tänkt som en liten hjälp i att veta var man ska vända sig om man har ett barn i behov av logoped och vilken rätt man har till vård i landstingens regi. Vissa saker varierar mellan olika landsting men i stora drag gäller samma rätt till stöd i hela Sverige.

Barn som bor i Sverige följs på BVC (barnavårdscentralen) från att de föds tills det att de börjar i skolan. BVC-sköterskan har det övergripande hälso- och sjukvårdsansvaret för barnen som går där vilket innebär att det är till BVC man ska vända sig med många av de frågor man har som förälder.

BVC kallar barn för kontroll vid olika bestämda tidpunkter. När barnet är mycket liten är kontrollerna täta, för att sedan vara bara varje eller vartannat år beroende på var man bor.

BVC-sköterskan följer barnets utveckling, dvs vikt, längd, motorisk utveckling (att gå, kunna ta småsaker, att bli blöjfri mm), kommunikationsutveckling och språkutveckling och annan allmän utveckling. Språkutvecklingen kontrolleras extra vid ett par tillfällen.

Vid kontrollen vid ca 18 månader undersöks om barnet är kommunikativ, dvs om det finns intresse för samspel med andra, om barnet har delad uppmärksamhet, om barnet börjat säga några ord. Om barnet inte utvecklas typiskt gällande samspel och kognition får man möjlighet att träffa en barnläkare och därefter en remiss till specialist om det behövs. Ibland väljer man också att avvakta till 2,5-årskontrollen och se hur barnet fungerar då.

Vid 2,5 år (eller vid 3 år i vissa landsting) görs en mindre språkscreening. Föräldrar får då fylla i ett frågeformulär kring hur många ord barnet använder, om barnet är intresserad av samspel, tar ögonkontakt mm. På besöket försöker BVC-sköterskan locka barnet att benämna ett antal föremål och att följa enkla instruktioner. Om barnet faller ut (dvs inte “klarar” screeningen”), erbjuds remiss till logoped och/eller specialistläkare. Om vårdnadshavare är oroliga ska också remiss erbjudas även om barnet inte faller ut på screeningen. Ibland överenskommer man också om att ha en ytterligare kontroll vid 3 år om första kontrollen gjordes vid 2,5. Då skickas en remiss om utvecklingen är densamma vid 3 år. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är upp till sköterskan att avgöra om ni ska vänta på remiss utan att vårdnadshavare har rätt att erbjudas remiss vid oro! 

Vid ca 4 år görs ytterligare en kontroll, då har man tidigare tittat framför allt på uttal och de barn som har svårigheter med uttal av olika ljud har erbjudits remiss. Nu har man på vissa ställen i landet (däribland Västra Götaland) infört ett särskilt screeningmaterial (Språkfyran) som testar både uttal, förståelse och ordförråd mer utförligt. Givetvis har man även på andra ställen rätt att få en remiss om oro finns för språkförståelse, grammatik eller ordförråd även om bara uttalet testas!

Vid 5 eller 5,5 görs en sista kontroll före det att barnet överförs till skolhälsovården (förutom i de fall då man väljer att senarelägga skolstart). Vid 5-årskontrollen görs vanligtvis ingen särskild språkscreening men vårdnadshavare ska alltid tillfrågas kring barnets utveckling och eventuell oro ska tas på allvar.

Efter skolstart är det skolsköterskan och skolläkaren som har hälso- och sjukvådsansvaret för barnet och barnets uppgifter överförs från BVC till skohälsovården. Skolsköterskan gör precis som BVC-sköterskan regelbundna kontroller och ska lyfta och bemöta frågor kring barnets utveckling inklusive språkutveckling. Det är nu skolsköterskan som i första hand ska remittera barnet till logoped vid behov. Det kan röra svårigheter med uttal, med ätande, med att hänga med på lektioner eller allmän skolframgång. Det är i första hand skolan som har ansvaret för att utreda läs- och skrivsvårigheter men om det finns andra svårigheter att ta hänsyn till, som tex ADHD eller autism, eller om skolan inte har kapaciteten att utreda kan de remittera till logopedmottagning. Det här skiljer sig dock mycket åt mellan olika landsting och kommuner, både gällande möjlighet att remittera och vilka resurser skolan har tillgång till. 

För barn som är inskrivna på habiliteringen erbjuds normalt logopedkontakt där. Syftet med habiliteringen är att olika vårdresurser ska finnas tillgängliga på samma plats för de barn och vuxna som har mer komplexa behov. Tyvärr är det inte alltid habiliteringen har möjlighet att erbjuda mer direkt behandling av tex uttal, men detta skiljer sig också åt mellan olika landsting. Generellt erbjuds inte behandling från de allmänna logopedmottagningarna till barn som är inskrivna på habiliteringen. I Göteborg har man dock alltid möjlighet att få en bedömning eller språklig utredning om detta saknas, trots att barnet är inskriven på habiliteringen. Detta är dock inte en generell regel utan snarare en tolkning, så om du har behov av språklig bedömning av ett barn med habiliteringskontakt kan det det vara värt att ringa den allmänna logopedmottagningen eller mottagningen för barn- och ungdomslogopedi och fråga vad som gäller för ditt barn! 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.