Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter har den som helt enkelt har svårt att läsa och/eller svårt att skriva. Generella läs- och skrivsvårigheter kan bero på många olika saker. Det kan bero på andra svårigheter som bristande koncentration och uppmärksamhet, det kan bero på en språkstörning som gör det svårt att bearbeta språklig information, det kan vara pga ett nedsatt minne eller på att man har en bristande läs/skriv-vana som gör att läsningen eller skrivandet går väldigt långsamt och tar mycket energi och att det därför också blir svårt att förstå det man läser eller att komma på vad man ska skriva.

Vad många menar när de talar om läs- och skrivsvårigheter är diagnosen Dyslexi, men det är inte nödvändigtvis samma sak.

Dyslexi innebär en svårighet att avkoda bokstäver, dvs att omvandla bokstäver till ljud och ljud till bokstäver. När vi lär oss att läsa och skriva är det just avkodning vi lär oss. Vi lär oss att bokstaven B inte uttalas “be” utan “b”  och bokstaven L inte uttalas “ell” utan “l” så när vi läser ordet “bil” kan vi ljuda oss fram till “b-i-l”.

För att läsningen ska gå fort måste avkodningen bli automatiserad, dvs att ljudandet måste ske utan att vi måste tänka på saken. Om man måste lägga ner tankemöda och energi på att ljuda ut varje ord blir det omöjligt att helt förstå vad man nyss läste.

För vad gör vi när vi läser? 

Jo vi avkodar orden -> vi registrerar ordens betydelse -> vi minns orden -> vi sätter ihop orden till meningar ->  och vi tolkar den grammatiska informationen för att få ut en helhet och kunna förstå meningen vi just läste.

Om någon av de här processerna tar för mycket energi så finns det inte tillräckligt kvar till de andra delarna och då blir det svårt att läsa. För den som har dyslexi är det just den första biten, avkodning, som inte fungerar optimalt.

Varför har vissa svårt att läsa och skriva?

Den som har dyslexi har svårare än andra att snabbt översätta bokstäver till ljud. Exakt varför det är så för vissa vet vi inte även om det är många som forskar på det. Men den mänskliga hjärnan är inte specifikt utformad för att läsa och skriva. Skriftspråket har inte funnit så länge att våra hjärnor utvecklat något särskilt läs- och skrivcentrum. Att vissa kan lära sig läsa och skriva lätt och andra har svårare för det betyder alltså inte att det är något “fel” på hjärnan hos den som har läs- och skrivsvårigheter, vi är bara inte likadana allihop. Att det fokuseras mycket på läsning och skrivning i dagens samhälle beror inte på att det är något alla “normala” hjärnor måste ha lätt för, utan att vi använder skrift väldigt mycket så som vi lever just nu.

Att ha läs- och skrivsvårigheter, oavsett om det är dyslexi eller beror på andra saker, betyder inte att man är dum. Det betyder heller inte att det är omöjligt att lära sig läsa och skriva, det betyder bara att det kommer vara lite svårare.

Hjälpmedel

Både den som har läs- och skrivsvårigheter och den som har dyslexi behöver stöd och hjälpmedel för att klara skola eller arbete eller för att träna sin förmåga. Men insatserna och hjälpmedlen som behövs kan vara olika beroende på vilken del av läs- och skrivprocessen personen har svårt med. Behöver personen mer tid på sig? Eller skulle det bli enklare med talsyntes? Behövs muntliga prov eller går det bra med flervalsfrågor? Vad olika personer behöver skiljer sig mycket åt. Därför är det viktigt att göra en utredning hos logoped eller hos specialpedagog med utbildning om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Skolan har ett ansvar för sätta in insatser, göra utredningar och tillhandahålla de hjälpmedel som behövs för att eleven ska klara sin skolgång. Men även arbetsgivare har ett ansvar för att underlätta för arbetstagaren och det är möjligt att få hjälpmedel förskrivna genom arbetsgivaren.

Hur går utredningen till?

I en läs- och skrivutredning ingår uppgifter som testar:

  • avkodning
  • fonologisk förmåga
  • ordigenkänning
  • ordförråd
  • ordmobilisering
  • grammatisk förståelse
  • hörförståelse
  • skrivförmåga

I utredningen ingår också anamnestiska uppgifter, alltså det personen berättar om hur det har varit att lära sig läsa och skriva, svårigheter som funnits i skolan, läsvana med mera.

En läs- och skrivutredning tar ca 3-5 timmar att genomföra beroende på vad personen orkar med och hur snabbt personen jobbar. Sedan gör logopeden en analys av testerna och lämnar skriftlig och muntlig information om vad analysen kom fram till. Många vill ha ett intyg på diagnosen för att få anpassningar vid teoriprov för körkort, högskoleprov eller för att få stödinsatser vid universitetsstudier.

För den som vill läsa mer om dyslexi finns föreningen Dyslexiförbundet FMLS.