Runt tre år pratar de flesta barn i små korta treordsmeningar. Väldigt grovt kan man säga att ettåringar talar i 1-ordsmeningar, tvååringar i 2-ordsmeningar och treåringar i 3-ordsmeningar upp till 4 år då de flesta barn använder sig att betydligt längre meningar än 4 ord.

Treåringen sätter ihop meningar som “pappa titta där” eller “mamma sitta bil”. Meningarna har oftast rätt ordföljd men negeringen, dvs “inte” och “nej” används inte alltid korrekt, det blir kanske “mamma inte sitta” eller “pappa nej läsa”.

Den typiskt utvecklade treåringen förstår mycket, hen förstår instruktioner i flera led som “ta glaset och ställ det på diskbänken” liksom prepositioner som “på” och “i” och “under” och hen kan peka ut den stora bilen och den lilla.

Men mellan tre och fyra år sker en stor utveckling hos de flesta barn. Under det tredje året börjar barnet använda enklare böjningsformer, barnet behärskar plural som “katter” istället för bara “katt” men grammatiken lärs in ord för ord utan att barnet ännu har byggt färdigt den grammatiska strukturen. Det innebär att barn ibland kan använda korrekt oregelbunden böjning (tex ett barn, flera barn) när det är litet men börja använda fel när det blir större och börjar förstå grammatiken mer som ett system. När barnet börjar bygga upp ett grammatisk system stoppar hen nämligen in orden i en mall (en fisk, flera fiskar, en hund, flera hundar) och ut kommer ibland en inkorrekt böjning: ett barn, flera barnar. Att barnet börjar böja fel kan därför tyda på att hen nått upp till en högre språklig nivå!

Mellan tre och fyra år börjar de flesta barn kunna använda tempus, att något ska hända och att något har hänt. De börjar använda längre och längre meningar med bisatser och de börjar ställa mängder av frågor!

Runt fyra år har de flesta enklare grammatiska strukturer etablerats, barnet kan fortfarande säga “drickade” istället för “drack” men grunden för det grammatiska systemet finns på plats.

Barnet kan: pluralböjning (en bok, flera böcker), negera korrekt (hönan äter inte, flickan klättrar inte), använda genitiv s och possesiva pronomen (det är flickans boll, det är hennes boll och hans blomma liksom min och din), barnet kan många prepositioner (på, i, under, över, ner, upp, till och från) och kan använda tempus (ska äta, har ätit, satt, gick, hällde).

Ordförrådsmässigt har barnet lärt in en mängd nya ord och fortsatt utbyggnaden av sitt lexikala system. Små barn organiserar sitt ordförråd utifrån saker som hänger ihop, som att katten är mjuk och att hunden skäller. Det har man testat genom att be små barn associera kring ord, barnet får höra tex ordet “bord” och har i uppgift att säga ett annat ord som de kommer att tänka på. De svarar då oftare med ord som beskriver varandra och hänger ihop för att man ofta hör dem tillsammans, som: måne och lyser, sol och gul, får och ull, bord och mat, banan och skal.

Barnets språk, meningsbyggnad och grammatik blir alltså mer och mer vuxenlik fram till 4 år och det gäller även ljudsystemet, där de flesta barn runt fyra år lär sig behärska svårare ljud som /s/, /f/, /k/ och /g/. Du kan läsa mer om ljudystemets utveckling under Fonologi – uttal.

Många fyraåringar tycker det är roligt med språk! De ställer mycket frågor, frågar vad saker heter och varför och de kan börja förstå och så smått hitta på egna rim och små ramsor.

För att stimulera din 3 – 4årings språkutveckling kan du:

• Uppmärksamma alla försök till kommunikation och bekräfta att du är intresserad av vad barnet har att säga även om det kanske inte alltid går att prata/läsa/sjunga just nu.
• Kommentera det ni ser/gör/leker
• Utvidga barnets yttranden – “sitta fåret” “ja fåret sitter på stolen!”
• Läs böcker och berätta sagor. Prata om vad som hände i boken och vad ni tror kommer hända sen!
• Sjung, rimma, lek med ramsor 
• Prata på barnets språkliga nivå. Alla barn är olika och språkutvecklingen kan skilja sig mycket åt mellan olika barn! Det är inte roligt att prata om det hela tiden är svårt att förstå. Fundera därför på var din 3 -4åring befinner sig och utgå därifrån!
• Kräv inga svar, ha roligt med språket! Barn vill sällan prestera på uppmaning, prata istället själv och var en språklig-modell och kräv inte att barnet svarar eller pratar som vanligt med främmande människor.