5 år och uppåt

De flesta, typiskt utvecklade 5-åringar har ett ganska rikt språk. De kan berätta om händelser med någorlunda sammanhängade händelseförlopp, de har en grammatik som är näst intill vuxenlik och de har ett hela tiden växande ordförråd. Deras uttal är också mer vuxenlikt och de har alla språkljud förutom /r/, sje- och tje-ljud som i “stjärna” och “kjol”. Ljudet /s/ kan av många femåringar uttalas lite läspande och inte riktigt så distinkt och skarpt som hos vuxna men det ska inte dra för mycket åt ett tje-ljud. Du kan läsa mer om uttal under rubriken Fonologi – uttal.

Den typiskt utvecklade femåringen kan: Prepositioner som: under, på, i, bredvid, framför, ner, upp, mellan, med, till och av. Barnet kan komparera adjektiv (stor, större, störst) men har kanske inte lärt sig svårare former som liten, mindre, minst. Barnet kan korrekt använda oregelbunda böjningsformer som: drack, har druckit eller vann, har vunnit men använder kanske “skärde” istället för “skar”.

Många typiskt utvecklade femåringar börjar visa intresse för bokstäver och kanske kan de redan skriva sitt eget och familjemedlemmars namn. Som vanligt skiljer sig utveckling mycket åt och vissa femåringar lär sig läsa och skriva medan andra inte har förstått kopplingen mellan bokstäver och ljud ännu. De flesta femåringar börjar dock bli språkligt medvetna.

Språklig medvetenhet betyder att barnet utvecklar en förmåga att tänka om språk, det handlar dels om förmågan att tänka om ljud och att lära sig rimma och kunna höra att ljudet /s/ finns i “fisk” men inte i “äta”, och det handlar om att kunna tänka om ljud: “varför heter det jordgubbe? Det är ju jord och gubbe! Varför heter det brevlåda? Brev är ju ett ord och låda ett annat”.

Språklig medvetenhet är ett viktigt steg mot läsning och skrivning då barnet lär sig tänka om språk som ett system och inte bara att använda det. De börjar förstå att det finns olika ljud som sitter ihop på olika sätt, att olika ord är olika långa och att det inte har att göra med vad de betyder: tåg är tex ett kort ord men kan vara en stor sak medan insekt är ett ganska långt ord men oftast syftar på ett väldigt litet djur. De lär sig att ord kan bildas genom att man sätter ihop eller tar bort andra ord (stek-panna, regn-jacka, sol-ros, sko-horn).

Du som förälder kan hjälpa ditt barn att utveckla språklig medvetenhet genom att leka med språket; prova att rimma och testa tillsammans vad som händer om man tar bort eller lägger till ord till andra ord (om det finns sko-horn, kan det också finnas sko-ben? Hur skulle de vara? Finns det sol-violer? Hur skulle de se ut? Om man tar bort tid från tidning vad blir det kvar och vad betyder ning?). Klappa stavelser för att prova hur långa orden blir: hur många gånger kan man klappa på ordet ambulans? (Am-bu-lans det blir 3 gånger!, hur många gånger på ordet stol? stol – 1 gång! Hur många gånger på ordet pepparkakshus? pe-par-kaks-hus – 4 gånger!)

Du kan också hjälpa ditt barn att utveckla ett rikt språk genom att: 

  • Läsa böcker – ordförrådet är direkt korrelerat till bokläsning! En svensk studie såg att i vanliga underhållningsprogram på TV användes ord som motsvarade innehållet i läsebok för årskurs 3 – ordförrådet utvecklas inte av att vi tittar på TV!
  • Prata om det ni läst, vad hände? Vad kommer att hända? Låt barnet återberätta till bilderna för att öva sin förmåga att berätta och hålla röd tråd.
  • Förklara svåra ord
  • Sjunga, läsa ramsor, leka med språket
  • Prata om bokstäver, hur de ser ut och hur de låter
  • Var en språklig modell
  • Uppmuntra ditt barns funderande kring språk!