Förra helgen försökte jag sammanfatta mina tankar om talmotorik på 45 minuter – det var svårt! Men roligt att få medverka på logopedstudentdagarna! Om någon som var där vill ta del av presentationen så finns den att hitta här Logopedstudentdagar2018 (1)
Jag har mycket behandling i mitt logopediska arbete, antagligen mer än många andra logopeder har, i alla fall mycket mer än jag hade innan jag började jobba med barn med talmotoriska svårigheter. Anledningen till det är att talmotoriska svårigheter kräver intensiva och specifika insatser. Det funkar inte att lämna över några praxisbilder och ett spel för hemmaträning om barnet har svårt att utföra talrörelser och det funkar ofta inte att ha behandlingsperioder med pauser emellan, i alla fall inte till en
Flertalet barn jag träffar har talmotoriska svårigheter, dvs på något sätt svårt med sitt uttal pga motorik, det kan vara allt från överrörlighet till försening till dysartri och dyspraxi. Men oavsett orsak behöver träningen vara ganska repetetiv, vi behöver nöta in rörelser genom ord och upprepa orden många många många gånger. För att orka det är det ju allra bäst om det går att komma på motiverande aktiviteter och en sådan hittade jag på igår. Det går givetvis att använda
Den senaste tiden har jag fått frågor från höger och vänster från kollegor om barn som har talmotoriska problem. Det är nog för att jag gärna pratar om det dagen lång, och för att jag – även om jag kan långt långt ifrån allt – har hunnit lära mig en del genom de PROMPT-kurser och projekt jag gjort. Eftersom det här är mitt specialintresse går det utmärkt att fortsätta fråga mig men jag tänkte också försöka dela med mig av
Många barnfamiljer har nuförtiden någon form av surfplatta, och i många familjer diskuteras det nog en del hur mycket den ska användas och vilket innehåll barnen ska få tillgång till. Den senaste tiden har jag reagerat mycket på många små barns stora exponering för engelska i spel och barnprogram – något jag inte rekommenderar, och jag ska därför försöka sammanfatta hur jag tänker kring språkligt innehåll och flerspråkighet. För det första vill jag definiera flerspråkighet: Flerspråkig är den som befinner
Vi får många frågor om barn i behov av logopedkontakt och den här posten är tänkt som en liten hjälp i att veta var man ska vända sig om man har ett barn i behov av logoped och vilken rätt man har till vård i landstingens regi. Vissa saker varierar mellan olika landsting men i stora drag gäller samma rätt till stöd i hela Sverige. Barn som bor i Sverige följs på BVC (barnavårdscentralen) från att de föds tills det
Sugen på julpyssel och språklek? Det finns såklart mycket att prata om på olika vis både till vardags och till fest, den språkliga vinsten kommer när vi gör saker tillsammans. När vi sätter ord på det vi gör, ställer öppna frågor, försöker utforska och resonera tillsammans, då ger vi barnen ett rikt språk. Det kan man göra med vad som helst! Men här är ett förslag på ett julpyssel eller jul-lek och förslag på språkligt innehåll. Ha det så mysigt!
I veckan var Torunn Liljegren och föreläste om barns språkutveckling på Lindome bibliotek! Ett tiotal föräldrar och bebisar var med och gjorde förmiddagen rolig och lärorik. Efter varje föreläsning kommer förstås alltid frågor. De frågor som togs upp den här gången var tex: Är det bra att använda Tecken som stöd även för barn som inte har språkliga svårigheter, sk babytecken? Bör varje person i en flerspråkig familj hålla sig till sitt språk? Hur blir det om en familjemedlem talar
Det här är en hoppa-lek med syfte att öva turtagning, dvs att vänta på sin tur och intressera sig för den man leker med i lekar där man turas om att göra någonting. Turtagning är en basal språklig förmåga som vi tränar tidigt och som behövs för att vi ska ha en god kommunikation med andra – vi måste vänta på svar, lyssna in andra och visa intresse för det andra säger, annars får vi problem att kommunicera med varandra.
En del barn behöver få extra hjälp att lära sig meningsbyggnad, dvs hur orden ska sättas ihop för att bilda meningar, och en del barn behöver hjälp att lära sig hur olika grammatiska strukturer uttrycks, som till exempel tempus (dåtid, nutid, framtid). Det finns olika sätt att träna, man kan prata om saker man gjort och lägga betoning på strukturerna, man kan läsa en bok och sedan prata om vad som hände och vad som ska hända. Och så kan