Den senaste tiden har jag fått frågor från höger och vänster från kollegor om barn som har talmotoriska problem. Det är nog för att jag gärna pratar om det dagen lång, och för att jag – även om jag kan långt långt ifrån allt – har hunnit lära mig en del genom de PROMPT-kurser och projekt jag gjort. Eftersom det här är mitt specialintresse går det utmärkt att fortsätta fråga mig men jag tänkte också försöka dela med mig av lite basics.

Först om rörelser

Små barn har ballistiska rörelser. Det får en att tänka på kulor och vapen om en sett tillräckligt med deckare men vad ballistisk egentligen betyder är att rörelsen har en början och ett slut men den kan inte förändras på vägen. Precis som en kula alltså; den startar på ett ställe och slutar på ett annat i en rak väg och när man skjutit iväg den går det inte att ändra dess riktning.

För ett barn betyder det att barnet vet var handen början och den vet var bollen är, och barnet skjuter iväg handen för att greppa bollen utan att ha kontroll över rörelsen under tiden. Ibland landar handen rätt och ibland landar den lite bredvid. Så småningom börjar barnet kunna styra rörelsen och kan korrigera eventuella fel på vägen. I tal betyder det att rörelsen startar där käken är och slutar där käken tar stopp (neråt eller uppåt). Rörelsen blir stor och klumpig och den blir inte riktigt samma från gång till gång.

Titta på ett litet barn som säger “mamma”, käken går ner, sen upp, sen ner i stora rörelser. Prova själv att härma: öppna-stäng-öppna. Säg sen “mamma” som du brukar och notera att du inte använder så mycket käke utan formar bilabialerna med självständiga rörelser i läpparna. Joller och tidiga ord produceras såhär: mamma, pappa, bababa.

Även tungans rör sig genom käkens momentum: dadada, tatata, bada, äta, nanna, namnam. Dentalerna blir rätt odistinkta för rörelsen är stor och kommer bara upp-ner-upp-ner.

Titta på det här barnet som försöker säga “banana”. Ignorera de vuxna och titta på barnets käke, den går ner-upp-ner-upp i stora rörelser och /b/ och /n/ produceras genom käkrörelsen. Ibland blir det “bananana” och ibland “banna” för ballistiska rörelser är just sådär ganska oprecisa.

Utveckling

Utvecklingen av muskler och nervbanor och självständighet går i lite olika takt. Tungan rör sig mer och med mindre precisa rörelser hos barn än hos vuxna ganska länge, upp till sådär 5-6 år och sen är den inte helt 100% färdig förrän i tonåren! Men läpparnas självständighet bör utvecklas efter 2 år. Hos en 2,5-3-åring ska vi inte se riktigt de här stora rörelserna hela tiden.

Titta på det här barnet och lägg märke till att läpparna rör sig självständigt för det mesta och även tungan för främre ljud (tex “did”). Det blir en okontrollerad käköppning i “say” som ju slutar med en diftong (äi) från öppen käke till stängd och med en kontraktion i mitten av tungan (i) men eftersom rörelsen är svår och kräver mycket precision är det helt ok att tungrörelsen för “ai” inte är helt självständig från käken ännu. Precis som för ljud (rörelserna ger ju ljuden) går utvecklingen framifrån och bak, från bilabialer och dentaler till velarer.

Motorisk hierarki

Om vi delar in motoriken i block så får vi i ordning uppifrån och ner:

• tunga
• läppar och ansikte
• käke
• andning och fonation
• bålstabilitet/tonus

Det är svårt att utveckla självständighet i det som är ovanför i hierarkin om det som är nedanför inte fungerar helt. Om det finns en problematik med tonus och stabilitet påverkar det andningen och förmågan till fonation och det påverkar käkens rörelser och läppar och tunga. Om det finns problem med käkkontroll påverkar det läppar och ansikte samt tunga. Utvecklingen sker förvisso inte helt isolerat steg för steg utan dynamiskt, men det är ändå värt att tänka på käken som basen för möjligheten för läppar och tunga att röra sig självständigt.

Och först när de nedre planen fungerar ok och någorlunda självständigt kan vi förvänta oss att svårare sekvenser ska fungera. Alltså rörelser som går från rundning av läppar till retraktion, eller från främre tungkontraktion till bakre, från liten käköppning till stor. Tänk vad många olika rörelser som ska samordnas på en gång i många ord!

Ta ordet “flygplan” – rörelsen börjar med liten käköppning och rörelse i underläpp, snabbt över till en vågrörelse i tungan från mitten till fram, till en stor rundning med en lite större käköppning, till en bakre tungkontraktion, till en rörelse i under och överläpp, till vågrörelse mitten->fram i tungan, till en stor käköppning, till liten käköppning och främre tungrörelse samt kontroll av nasalitet. Inte helt enkelt!

Har alla dina barn dyspraxi?

Nej. Det är rätt få som är dyspraktiska. De finns givetvis, men det finns också många som är överrörliga i käken (och kanske resten av kroppen), som har en tonusproblematik av olika skäl, som har en känselnedsättning, som har placeringssvårigheter och alltså inte hittar i munnen. De kan ha anatomiska avvikelser men de flesta har funktionella och ibland habituella. Vissa har helt enkelt inte övat på rörelserna så mycket som de borde och har inte finslipat hur de ska gå till. Många av dem har av någon anledning inte imiterat särskilt mycket och de har inte kommit på att det underlättar att titta på andras mun hur de gör, och så har de inte lärt sig. De här barnen är inte inkonsekventa i sitt uttal på samma sätt som de dyspraktiska. De med placeringssvårigheter kan leta en hel del i munnen, men de har inte svårt att sätta igång rörelserna.

Vad ska vi titta efter?

• Svårförståeliga barn
• Barn med stora käkrörelser
• Barn som verkar smälla ihop läpparna för bilabialer (de gör dem genom käken)
• Käkglidning i sidled eller bak/fram eller både och
• Barn som velariserar mycket – min erfarenhet är att de ofta gör det för att de öppnar käken för mycket (stor käköppning ger en automatisk kontraktion bak i tungan och ger alltså “gratis” produktion av velar)
• Barn som letar i munnen
• “Glada” barn, dvs barn som fixerar käken genom att retrahera läpparna och därmed alltid ser glada och leende ut
• Barn som retraherar läpparna när de bara borde vara neutrala, typiskt för produktion av /s/ och /l/

Fundera över varför de gör som de gör. Velariserar barnet för att hen inte har några mellanlägen på käken? Eller motsatt: dentaliserar hen för att hen fixerar sin käke och inte öppnar den tillräckligt? Hur ser barnet ut när det säger “alla”, drar hen tillbaka läpparna då? Hur ser koartikulationen ut för “sol”? Går enkla ord bra men inte längre – hur fungerar rörelsesekvenserna bak/fram, upp/ner/upp, rundning/retraktion?

Gör DYMTA om du misstänker dyspraxi, om det inte är läge för det så försök få med ord med olika typer av rörelser – och filma!

Några förslag kommer här: 

VCV med öppna vokaler (a, ä, å) alltså käke öppna->stänga->öppna: äta, mata, apa

CVC med öppna vokaler, alltså käke stängd->öppna->stänga: mat, bad, man

Hur ser käken ut när den öppnas mycket, öppnas den tillräckligt? Glider den? 

VC med rund vokal: om, upp, ut

CV med rund vokal: bo, tå, bu

Ser rundningen fin ut? Tillräcklig? För stor käköppning? Sker rundningen genom käken (tänk dig att du öppnar munnen mycket och drar in läpparna i munnen)?

VC med retraherad vokal: in, en (trädet)

CV med retraherad vokal: ni, bi, de, te

Hur ser retraktionen ut, är den överdriven i ett stort leende?

VC och VCV med bakre tungkontraktion och liten käköppning där alltså bakre kontraktion inte kommer gratis: ek, eko

CV och CVC med bakre tungkontraktion och liten käköppning: deg, kill, gull

Får barnet till de bakre ljuden här och gör hen det utan att öppna käken mer än nödvändig för vokalen? Låter vokalen rätt?

VC och VCV med främre tungrörelse och stor käköppning: att, äta, ät

CV och CVC med främre tunkontrakton och stor käköppning: mat, ta, matt, mätt, dam

Om barnet får med dentalerna, hur ser rörelsen ut före/efter – är den stor? Släpper barnet käken efter /t/ i ta?

 

Bra så?

Egentligen tror jag att ni redan sett att de gör något konstigt, min förhoppning är att detta ska ge någon liten fingervisning om varför eller hur. För mer info (fullspäckat men väldigt roligt!) rekommenderar jag utan tvekan kursen Introduction to PROMPT, kanske redan i höst på Danderyd! 😀