Föreläsning på Lindome bibliotek – frågor och svar

I veckan var Torunn Liljegren och föreläste om barns språkutveckling på Lindome bibliotek! Ett tiotal föräldrar och bebisar var med och gjorde förmiddagen rolig och lärorik.

Efter varje föreläsning kommer förstås alltid frågor. De frågor som togs upp den här gången var tex:

  • Är det bra att använda Tecken som stöd även för barn som inte har språkliga svårigheter, sk babytecken?
  • Bör varje person i en flerspråkig familj hålla sig till sitt språk? Hur blir det om en familjemedlem talar sitt andraspråk och ofta använder fel grammatik?
  • När ska man börja oroa sig för barns uttal?
  • Hur mycket ska man träna med ett barn som behöver fonologisk (uttals) träning?
  • Hur får man ett barn att prata som helst inte pratar?
  • Hur fungerar oral- och talmotorik?

Några frågor är lätta att besvara:

Ja! Tecken som stöd är språkutvecklande för alla barn! Barn börjar ofta teckna själva före de börjar säga talade ord. Det är för att det är motoriskt lättare att göra handtecken än att samordna alla musklerna i munnen med stämband och begrepp. Anledningen till att Tecken som stöd är bra för barn med språkstörning är att:

  1. Den vuxne som tecknar talar långsammare när hen också tecknar
  2. Det blir naturligt en extra betoning på det tecknade ordet
  3. Det blir ytterligare en modalitet (ett sinne) för barnet att “hänga upp” ordet på, barnet både ser och hör ordet och får alltså hjälp av både hörsel och syn.
  4. Ljud försvinner fort medan ett tecken stannar kvar lite längre – det talade ordet “bil” är över på en millisekund medan tecknet görs i någon sekund.

Men även barn utan språkstörning gynnas av att få både se och höra, att få viktiga ord betonade, att vi pratar långsamt och att tecknen stannar kvar lite till. Läs mer om Tecken som stöd här.

Andra frågor kräver lite längre utläggningar. Frågan om flerspråkighet är på ett sätt lätt att besvara:

Tala det språk du själv känner dig mest bekväm med! Det språk du är bäst på är det språk du bäst kan lära ditt barn! 

Men det cirkulerar många råd och myter kring flerspråkighet, påstådda risker och konsekvenser, så den frågan besvaras mer ingående här.

Gällande frågan om barns uttal kan man med fördel läsa mer om fonologisk utveckling här. Ett snabbt svar är uttal bör undersökas eter 4 års ålder då alla de tidiga språkljuden bör sitta på plats eller vara på väg att befästas. De språkljud man inte behöver oroa sig för vid 4 år är Sje (skjorta, skjuta), Tje (kjol, kyss) och R. En 4-åring behöver inte heller kunna alla konsonantkombinationer (fjäril, flygplan, träd) och s-förbindelser (stol, sko, snögubbe) men de ska utvecklas under året mellan 4 och 5 år.

Angående träning är svaret nästan alltid:

Ofta! Kort! Roligt! 

Det är bättre att träna 5 minuter varje dag än att träna en halvtimme i veckan. Ett språkljud som ska tränas in måste automatiseras, dvs det måste bli så lätt och naturligt att göra i ord att det kommer av sig själv. Automatisering uppnås av kontinuerlig träning, men den behöver inte nödvändigtvis vara så långvarig. Alla barn och familjer är olika, för vissa fungerar det bra att spela ett spel med s-ord eller k-ord, för andra fungerar det bra att läsa en bok och säga s-orden i boken, för ytterligare andra fungerar det bäst att bestämma 5 ord som man säger med rätt ljud på väg till förskolan eller före tandborstningen. Det viktiga är att träningen är rolig och positiv. Människor lär sig under positiva förhållanden!

Frågan om att få ett barn att prata som helst inte pratar är mer komplex. Det kan förstås finnas många skäl till att ett barn inte pratar och givetvis måste man ta reda på varför först. Finns det tex sociala skäl som att barnet har svårt med samspel och relationer? Känslomässiga skäl som att barnet inte mår bra eller inte trivs på förskolan eller i vissa situationer? Finns det anatomiska skäl – har barnet de fysiska förutsättningarna att tala? Finns det kognitiva skäl – har barnet en utvecklingsförsening som bidrar till en sen språkutveckling? Finns det motoriska skäl – har barnet förmåga till koordination och samordning av talmuskulaturen? Är det ett personlighetsdrag och inte alls patologiskt (sjukligt)? Oro kring att barn inte talar bör tas på allvar och utredas av logoped samt eventuellt psykolog och i vissa fall barnläkare. För att locka och hjälpa barnet att komma igång med sin kommunikation rekommenderas att leka listigt, mer om det kan du läsa här.

Om talmotorik kan du läsa här. Oralmotorik rör samma muskler men andra rörelseprogram. Ett barn kan ha både tal- och oralmotoriska svårigheter men kan också ha enbart det ena. Observandum gällande oralmotorik är tex:

  • Barnet dreglar efter 12-18 mån (även att barnet blir vått på hakan)
  • Barnet är över 18 månader men har kvar ett oralt beteende, dvs känner på saker genom att stoppa dem i munnen, tuggar på fingrar och förmål
  • Barnet ogillar vissa konsistenser tex hårt bröd och svårtuggad mat
  • Barnet verkar inte känna olika konsistenser utan kan svälja nästan vad som helst
  • Barnet stoppar hela munnen full med mat och lagrar i kinderna
  • Barnet sätter ofta i halsen
  • Barnet harklar sig ofta (inte endast vid förkylning)
  • Barnet tycks ha tungan längre fram i munnen än andra barn
  • Barnet har ett öppet bett trots att hen inte använder napp
  • Barnet har ett underbett
  • Barnet har munnen öppen i vila (munandas)

Ett barn med flera av problemen ovan bör bedömas av en logoped och ofta även av en ÖNH (öron näsa hals)-läkare. Att barnet dreglar, munandas och harklar sig kan bero på en förstorad adenoid (körtel) i svalget som gör det svårare för barnet att andas genom näsan. Munandningen i sig gör att munslemhinnan blir torr och irriterad och extra slem produceras vilket gör att barnet kan börja harkla sig mycket. Adenoid ska bedömas av ÖNH-läkare och kan kräva operation (abrasio) där man tar bort en bit av adenoiden.

Men dregling, muhandimunnandning och harkling kan även bero på motoriska svårigheter (samt anatomiska) vilket kräver andra typer av insatser. Bettavvikelser bör bedömas av tandläkare men kan ibland behandlas sekundärt av logoped, tex genom träning för att flytta bak tungan så att denna inte trycker på tänderna.

 

 

Det är roligt med frågor och funderingar från föräldrar och det är lärorikt att veta vad föräldrar funderar över! Du är därför välkommen att ställa en fråga till oss även om du inte söker logopedhjälp just nu. Vi besvarar frågor så gott vi kan!

Trevlig höst!

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.