Det där med hur det går till när barn lär sig tala och kommer igång med de första orden har jag skrivit mer utförligt om på sidorna om Tidig utveckling och Talmotorik. Det är en samverkan av att barnet utför en rörelse som ger upphov till ett ljud och som barnet både hör och känner att hen gör och som sen genererar en respons från omgivningen som tolkar och bekräftar och ger innehåll till det som barnet gör! Det är
Under min utbildning lärde jag mig om vad man kallade fonologiska uttalssvårigheter och de processer som kan upptäckas hos barn så som velarisering, klusilering med mera och jag fick lära mig strategier för att behandla de svårigheterna – en blandning av fonologisk behandling och artikulatorisk. Under kursen i fonetik lärde jag mig hur olika språkljud görs med stämband, velofarynx, läppar osv. Men ingenstans bands egentligen uttalssvårigheterna ihop med de rörelser som krävs för att skapa tal. Och inte heller bands
Små barn som inte kommer igång med tal kan behöva stimulans för sin språk- och talutveckling. Det kan handla om barn som är sena och som kommer igång efter längre tid än andra barn, men det kan också handla om barn som längre fram visar sig ha en tal- och/eller språksvårighet. Om barnet inte jollrat eller bara jollrat sparsamt under sitt första år är det en signal att vara extra uppmärksam på. Likaså om barnet inte gett blickkontakt på samma
Förra helgen försökte jag sammanfatta mina tankar om talmotorik på 45 minuter – det var svårt! Men roligt att få medverka på logopedstudentdagarna! Om någon som var där vill ta del av presentationen så finns den att hitta här Logopedstudentdagar2018 (1)
Jag har mycket behandling i mitt logopediska arbete, antagligen mer än många andra logopeder har, i alla fall mycket mer än jag hade innan jag började jobba med barn med talmotoriska svårigheter. Anledningen till det är att talmotoriska svårigheter kräver intensiva och specifika insatser. Det funkar inte att lämna över några praxisbilder och ett spel för hemmaträning om barnet har svårt att utföra talrörelser och det funkar ofta inte att ha behandlingsperioder med pauser emellan, i alla fall inte till en
Många barnfamiljer har nuförtiden någon form av surfplatta, och i många familjer diskuteras det nog en del hur mycket den ska användas och vilket innehåll barnen ska få tillgång till. Den senaste tiden har jag reagerat mycket på många små barns stora exponering för engelska i spel och barnprogram – något jag inte rekommenderar, och jag ska därför försöka sammanfatta hur jag tänker kring språkligt innehåll och flerspråkighet. För det första vill jag definiera flerspråkighet: Flerspråkig är den som befinner
Vi får många frågor om barn i behov av logopedkontakt och den här posten är tänkt som en liten hjälp i att veta var man ska vända sig om man har ett barn i behov av logoped och vilken rätt man har till vård i landstingens regi. Vissa saker varierar mellan olika landsting men i stora drag gäller samma rätt till stöd i hela Sverige. Barn som bor i Sverige följs på BVC (barnavårdscentralen) från att de föds tills det
Sugen på julpyssel och språklek? Det finns såklart mycket att prata om på olika vis både till vardags och till fest, den språkliga vinsten kommer när vi gör saker tillsammans. När vi sätter ord på det vi gör, ställer öppna frågor, försöker utforska och resonera tillsammans, då ger vi barnen ett rikt språk. Det kan man göra med vad som helst! Men här är ett förslag på ett julpyssel eller jul-lek och förslag på språkligt innehåll. Ha det så mysigt!
De allra flesta barn säger sina första ord runt 1-1,5 år. Men långt innan dess har de kommunicerat med oss och också förstått många av våra ord. Barnets första kommunikation är skrik, blickkontakt, leenden och skratt. Barnet har redan från början en preferens för att titta på mänskliga ansikten och kan faktiskt härma grimaser redan som nyfödd. Det nyfödda barnet har också visat sig ha en preferens för sin mammas röst och det språk som mamman talar och som barnet